Visst är det härligt...

Visst är det härligt när man kan ställa upp för varandra och veta att vi tillsammans alltid kan lösa saker och ting? Att vi kan hjälpa varandra och veta att när det krisar för just mig, så vet jag att jag har folk runt omkring mig som ställer upp. Oavsett om jag är sjuk eller strandsatt på andra sidan jorden så vet jag att mina vänner på jobbet fixar det ändå.

Tänk om det hade varit så för min del? Det är just i dessa lägen jag undrar om folk (ni vet vika ni är) bryr sig om annat än sig själva... Och om man tror på karma måste jag vart en väldigt hemsk person.

Har precis duschat, fått i mig en macka utan att nästan spy (applåd för mig) och ska dra på några lager smink för att dra iväg till jobbet. Det är ju trots allt upp till mig, det är ju mitt ansvar som min älskade chef uttryckte sig.

I helgen stänger jag av telefonen och skiter i vad som händer. Och folk undrar varför jag inte har något liv?!

Kram kram